hanna

Det blev några timmar borta från mitt kära hem trots allt. Jag hade räknat med att åka runt fem och sen vara hemma sunt sju men icke sa nicke. Jag kom hem vid halv nio istället.

Matchen gick la inte sådär jätte toppen men jävla föräldrar som bryr sig så mycket. De sitter på bänken och skriker och klagar på en hela matchen, inte konstigt att självförtroendet åker ner i botten. Varför bryr de sig så jävla mycket? Det är för fan deras barn som spelar och inte dem själva. Alingsås var sämre, det är inte vi domare som avgör vilket lag som är bäst. Vi dömmer bara så som vi ser det. "Lägger" sig en spelare ner av ingen anledning kan vi inte dömma gult kort eller utvisning. Det fungerar inte så. Det är okej att skrika och gapa på a-lags matcher för då betyder matcherna men dessa tjejer är 12 år? Trött blir man !

Jag ville bara bort från allt men nu känns det bra eftersom vi cashat in 125 kr men jag ville inte vara där när jag stod på planen. Vi har inte hundra ögon, vi har bara fyra.

Nu undrar ni vad jag gjorde resten av tiden...eller? Pratade med Amanda om livet, kompisar och miljö.


Hallå där mandis

Camilla, ses imorgon och kolla match? ALINGSÅS- HAMMARBY !