hanna

Om jag skulle beskriva mig själv så skull jag nog säga att jag är ganska lugn av mig och trygg. Lite fjantigt men jag känner mig ändå så. Det är inte så att jag tar allt med ro för jag kan defenitivt ha ett go i mig med.

Idag var den efterlängtade a-lags matchen här. Hanna och jag förutspådde en match som skulle bli enkel men nej så blev det inte. Tvärtom faktiskt, alingsås låg under näst intill hela matchen. Under matcherna blir jag fullständigt galen. Jag skriker och har mig.. min intensitet är verkligen hög. Säger man så, intensitet? Jag är inte mig själv i alla fall men det är det som är så himla underbart. Det är inget annat i världen som slår känslan att stå och heja på sitt favorit lag.

Det är verkligen svårt att förstå för de som aldrig upplevt detta och ni tänker säkert att jag är helt dum i huvudet men det är sån jag blir. När jag själv spelade match kunde jag bli ganska aggresiv men det var det som gjorde så att det blev roligt. När man verkligen tar ut all sin energi.

Matchen slutade iallafall lika och tur var det. Alingsås har inte förlorat i skokartongen sedan väldigt långt bak i tiden.


(För övrigt en ganska stressad dag. Jag har inte varit hemma på hela dagen sen imorse då. Efter skolan bar det av direkt till gymmet. Där fick jag en timmes paus innan passet började. Sen gick vi på core och efter det duschade vi. Vi var i nolhaga runt sex så det blev några timmar där. Nu är jag trött i benen men jobbigare ska det bli imorgon bitti. Spinning klockan sju imorgon. Det ska bli jävligt skönt att krypa till kojs innan tio. Nu orkar jag verkligen inte skriva mer, puss)

Min kamera har inga batterier så får bli en handbollsbild. charlie är nu snaggad..